Icas affärsmodell ”fria handlare som samverkar” är ett så kallat horisontellt samarbete, mellan bolag som borde konkurrera fullt ut.
I stället styr man genom den ideella föreningen Ica-handlarnas förbund vem som får bli Ica-handlare, vilken typ av butik som en ny handlare får etablera, och var. Lokalen och verksamheten finansieras tills den går med vinst. Handlarna köper 75-80 procent av sitt sortiment från grossistbolaget, Ica Sverige, som de äger gemensamt.
Detta samarbete får fortsätta genom ett undantag i lagarna. Det tillåts om det leder till nytta för konsumenterna – genom lägre priser, eller genom att det finns butiker på orter där det annars inte skulle bära sig.
Men efter de senaste årens granskningar av livsmedelsbranschens vinstmarginaler och prissättning misstänker Konkurrensverket att ”de ekonomiska vinsterna från Ica:s gemensamma inköpssamarbete inte förs vidare till konsumenterna på ett effektivt sätt i form av lägre priser”.
Sedan i somras pågår en omfattande utredning av Ica, där Konkurrensverket, KKV, begärt in styrelsedokument, ekonomiska kalkyler, uppgifter om butiksetableringar och kallat flera personer till förhör. Ica medverkar i utredningen – men har också gått till domstol för att slippa lämna ut uppgifter, som man ansett vara för långtgående.
It-entreprenören Jens Nylander gjorde för några år sedan en analys av Ica:s prissättning på nätet som pekade på ett centralt styrt samarbete. Ica ansåg att det var ett ”prisstöd”, men granskningen visade att tekniken underlättade för alla att byta priser samtidigt, och att de följdes åt.
Hur prisstödet fungerar är något som Konkurrensverket granskar – och det är en av frågorna som hamnat i domstol, efter att verket begärt ut information från livsmedelskedjan.
I början av februari kom ett utlåtande från Patent- och Marknadsöverdomstolen, som gick på Icas sida. KKV hade inte motiverat tillräckligt väl varför man behövde all information.
– Ica servar sina handlare med en massa olika funktioner, bland annat ett prisstöd. Det kan vara okej, eller mindre okej, det vet vi inte än. Vi fick inte fråga på den detaljnivå vi hade önskat, men vi fick igenom ungefär hälften av frågorna och har nu fått svar på dem, säger Hanna Lekås, enhetschef på KKV.
Även om Ica-handlarna kan sätta sina egna priser, kan prisstödet leda till att de i praktiken inte konkurrerar fullt ut, menar hon.
En andra fråga som KKV vill belysa är butiksetableringarna.
– Vi har iakttagit att frågor om butiksetablering verkar hanteras av Ica centralt snarare än på initiativ av enskilda handlare, och här har vi också ställt frågor, säger Hanna Lekås.
Eftersom utredningen pågår är det för tidigt att säga om det finns grund för misstankarna menar hon.
– Men det här är inte svart eller vitt, det är också väldigt viktigt om man ska träda in som ny handlare att man får stöd och finansiering. Mycket som Ica gör är bra och deras erbjudande har gjort dem till en framgångsrik aktör på marknaden. Men på marginalen är det viktigt också att man verkligen ser till att Ica-handlare de facto konkurrerar fullt ut med varandra, eftersom de har en så stor del av butikerna, säger Hanna Lekås.
Konkurrensverkets granskning har pågått i omkring ett år, och kommer sannolikt att ta ett år till.
Hanna Lekås menar att resultatet skulle kunna bli ”någon justering av de delar av samarbetet som man anser är för långtgående”.
Icas finansdirektör Torbjörn Svensson skriver till DN att man välkomnar utredningen, att Ica-handlarnas priser ”avviker mer eller mindre” från de centrala prisförslagen och att Ica ”bara kontrollerar de butikslägen som man en gång investerat i”. Han menar också att det är ”naturligt att likartade butiker sällan ligger i anslutning till varandra”, men att olika typer av Ica-butiker konkurrerar lokalt.
Konkurrensverket tycks anse att inte tillräckligt av era vinster går tillbaka till konsumenterna i form av lägre priser?
”Priserna sätts i konkurrens med övriga aktörer. Kunderna väljer den butik som har det bästa erbjudandet. Lönsamheten är generellt inte hög i branschen. I Sverige är det i princip bara Ica och Axfood som tjänar pengar. Inom Ica finns dessutom flera hundra butiker som går med underskott eller har för låg lönsamhet.”
Enligt Ted Lindblom, professor i företagsekonomi vid Handelshögskolan på Göteborgs universitet, ligger det i sakens natur att Ica-handlare inte fullt ut konkurrerar med varandra.
– När de går samman så där så sätts ju konkurrensen lite ur spel. Jag kan tänka mig att när de agerar strategiskt så är det mer gynnsamt att försöka dela upp det på ett bra sätt och inte försöka ta marknadsandelar av någon annan handlare, även om jag inte vill utesluta att det kan ske, säger han.
Ted Lindblom menar att bristen på konkurrens kan uppstå genom outtalade överenskommelser, så kallad ”tacit collusion”. Det skulle vara mycket svårt för Konkurrensverket att bevisa.
– Att ha tre stora aktörer ger storleksfördelar, och de kan pressa priserna. Men konsumenterna får ju inte ta del av det lika mycket som de själva fått. Jag vill ändå ha den brasklappen att utan det här så skulle färre handlare klara sig.
Läs mer:
Oligopol gör Ica till en av världens lönsammaste kedjor
