Fotbolls-VM har ännu inte startat, men vinnarna och förlorarna har redan utsetts: Curaçao och Kroatien.
Vi talar förstås om lagens tröjor där Curaçaos smörgula bortamatch-tröja med pastellfärgade ränder ligger i topp, medan Kroatiens rutmönstrade dito i blått får tummen ned av sportens många modepoliser.
Curaçaos bortaställ. Illustration: Jenny Alvén
Tröjor är kort sagt ett ämne som engagerar, att döma efter den strida ström av artiklar och kommentarer som ”world cup kit” genererat efter att lagen börjat visa upp sina nya garderober.
Fotbollsfans visar sig nämligen ligga överraskande nära fans av fashion när det gäller att tycka till om mönster, material, färg och form på kläder.
Inte minst när det gäller just VM eftersom producenter av sportkläder som Adidas, Puma och Nike då tar ifrån tårna för att skapa tröjor som triggar uppmärksamhet, både kring landslagen och sina egna varumärken.
Adidas är huvudsponsor och har därför en viss fördel i fråga om exponering.
Men i år har alla tre märken satsat mer än någonsin på lansering av tröjorna för att skapa så kallad ”buzz” kring dem. Det har varit releasefester för både hemmatröjor och bortatröjor. Det har varit stora fester med kända artister och atleter i Los Angeles och New York. Och det tas nya pr-grepp.
I Frankrike gör till exempel Nike en kampanj med rubriken ”Braquage” (som betyder rån eller kupp) som påminner om en filmaffisch för en actionthriller för att visa upp några av landslagets stjärnor i sina nya tröjor. Tröjor som för övrigt sägs vara ”inspirerade av franska modehus”, vilket kanske inte är helt uppenbart för ett otränat öga.
Frankrikes bortaställ. Illustration: Jenny Alvén
Men i just Nikes fall så är det kanske inte designen som kommer att bli ihågkommen, utan materialet.
Det är nämligen tillverkat av hundra procent textilavfall.
Det är en process som många aktörer i modebranschen har gått bet på.
Men så är det både komplicerat och dyrt. Många satsningar har därför lagts ned eller gått i konkurs.
Nike säger sig emellertid ha lyckats med en avancerad kemisk återvinning i ett cirkulärt flöde (inget slängs utan återbrukas) som får återvunnen polyester att bli lika bra som ny.
Men det är emellertid inte det som lyfts fram i det här sammanhanget, utan hur lätt och luftigt materialet är. Bokstavligen.
Det kallas för Aero- Fit och sägs ge mer än dubbelt så mycket ventilation som andra träningskläder från märket. Och vara mycket bättre på att leda bort svett, dessutom. Något som onekligen kan vara ett stort plus då VM spelas i USA, Kanada och Mexiko under juni och juli. I 14 av de 16 städer som matcherna hålls i förväntas nya värmerekord slås under den kommande sommaren.
Kroatiens bortaställ. Illustration: Jenny Alvén
Just Nike har tidigare använt sig av VM i fotboll som en sorts test för nya material. Under VM i Sydafrika 2010 fick lagen, som de sponsrade, matchtröjor tillverkade av återvunna plastflaskor.
Idén och sättet att tillverka tröjor av plast var inte deras. De var heller inte först. Det amerikanska friluftsmärket Patagonia började med den saken redan 1993.
Men det var under VM 2010 som denna innovation fick ett brett genomslag, tack vare Nike och den enorma popularitet som fotbollen åtnjuter. Sedan dess är polyester återvunnen från plastflaskor en självklarhet för alla sorters modemärken.
Frågan är förstås om tröjor gjorda av textilavfall kan få en liknande skjuts när det gäller uppmärksamhet och intresse. Och, inte minst, ge lika konkreta resultat i fråga om förändring.
Men det finns en hel del i modebranschen som kommer att följa VM i fotboll med större intresse än vanligt och hålla tummarna för att tröjorna håller vad de lovar. Det vore i så fall en efterlängtad vinst, för både mode och miljö.
Mer om fotbollströjor
● Adidas, Puma och Nike klär över 90 procent av de 48 lagen i årets VM.
● Andra, mindre märken, är till exempel Kappa och Mizuno.
● Även Puma jobbar med textilåtervinning, under namnet ”Re:Fibre”.
Det används främst till tröjor som säljs i butik. Adidas har än så länge satsat mest på kläder och skor av återvunnen plast.
● Idag står textilåtervinning för mindre än en (1) procent av den globala textilproduktionen.
Läs mer
Susanne Ljung: Så gick Marco Rubio från att bråka med Trump till för stora skor
















