På onsdagskvällen satt jag med ett bra gäng i Göteborg och pratade om William S Burroughs. Det var i anledning av Folkteatern Gbg:s uppsättning av ”The Black Rider” med libretto av gamle Bill. Så jag pratade med dramaturgen Klara Ejeby, skådespelaren Elin Skarin och regissören Mellika Melouani Melani. Ett bra samtal. Men det mest intressanta inträffade kort efteråt.
■ ■ ■
Det var en gammal man med käpp och mycket bruten svenska. Han kom fram och frågade om jag var från Borås. Inte alls, svarade jag, snarare tvärtom. Men de sa ju att du var ambassadör för Borås, konstaterade han misstänksamt. Njae, för Burroughs, korrigerade jag. Och så gick det sakta upp för mig att jag befann mig i en besynnerlig och livs levande cut-up.
Den här farbrorn hade alltså suttit i en timme och oberört lyssnat till hur vi pratade om Borås paranoida misstänksamhet mot språket, Borås livslånga narkomani och om hur Borås en gång vådasköt sin hustru i huvudet. Man kan tycka att han nog borde ha räckt upp handen vid frågestunden på slutet. För staden Borås skull hoppas jag att han bara drev med mig, men det kändes inte så.
■ ■ ■
Borås har jag alltid förknippat med böcker eftersom bibliotekarieutbildningen var förlagd till orten. Numera är utbildningen decentraliserad och kreti och pleti får utbilda bibliotekarier. Och i morse fick jag ett pressmeddelande från Svensk biblioteksförening om att en tredjedel av rikets kommuner drar ner på folkbiblioteken. På senare tid har vi också fått rapporter från de där skolbiblioteken som det så sent som förra sommaren blev lag på att alla skolor måste ha. Jag var som vanligt profetisk då. Skrev såhär:
”det blir lag på bemannade skolbibliotek den 1 juli i år. Man får anta att marknadskrafterna inom skolbranschen rasar och som bäst författar propåer om att AI-assistenter också bör kunna räknas som bemanning.”
■ ■ ■
Sydsvenskans Emma Leijnse och Jeanette Thuresson gjorde ju en granskning av de skånska skolbiblioteken för en månad sedan. Läs den här: Friskolorna sämst i klassen – fuskar med biblioteken. Från en profithungrig skola i Stockholmstrakten hör jag att man låter vaktis jobba som bibliotekarie en timme i veckan. Problemet löst.
■ ■ ■
Mer statistik. Svenska Förläggareföreningen och Svensk Bokhandlarförening har släppt sin årsrapport för 2025. Bra siffror, tycks det. Försäljningen av tryckta böcker ökar, vilket ju inte är så konstigt eftersom det dels är mindre performativt att läsa på mobilen och dels inte innebär att man äger en bok man strömmar, utan snarare hyr den.
En lite oroande tendens för den svenska bokbranschen är anekdotisk men ändå sann: de tre senaste unga människorna jag har sett läsa böcker på tunnelbanan har läst de engelska originalen (Miranda July: ”On all fours”, Julian Barnes: ”Departure(s)” och R F Kuang: ”Katabasis”).
■ ■ ■
På ett personligt plan är jag väldigt arg på fysiska böcker just nu. De ska byta värmesystemet där jag bor och nu måste jag flytta ett par tusental böcker för att de ska kunna komma åt. Som alltid vid en sådan hantering blir jag påmind om att böcker hatar oss människor och vet att tårna är ett känsligt område. Men man får stå ut.
■ ■ ■
Läs tidigare nyhetsbrev om böcker.
1. Samanta Schweblin: ”Det goda onda”
Övers. Annakarin Thorburn. Tranan, 240 sidor (1)
Sex nya, mästerligt oroande och förtätade noveller från den argentinska författaren.
2. Ingela Strandberg: ”Under sjöarna”
Norstedts, 76 sidor (2)
Nya samlingen påminner om att det går att dikta om liv, död och kärlek bortom nednötta fraser.
3. Torborg Nedreaas: ”Av månsken växer ingenting”
Övers. Cilla Naumann. Wahlström & Widstrand, 288 sidor (3)
Norsk romanklassiker från 1947 år om abortförbud och moralism som uppmärksammats på nytt.
4. Johanne Lykke Naderehvandi: ”Rök och speglar”
Albert Bonniers förlag, 302 sidor (4)
Stadsteatern i Malmö är spelplats för denna roman om att konfrontera en barndomstragedi.
5. Hannele Mikaela Taivassalo: ”InSanatorium”
Förlaget, 180 sidor (5)
Säregen och poetisk roman om människor på ett hotell mellan dröm och verklighet.
6. Ingrid Elam: ”Läsa liv. Biografin, en levnadsteckning”
Natur & Kultur, 220 sidor (8)
Essäbok som skriver biografins historia på ett modigt och spännande sätt.
7. Kamel Daoud: ”Ärret”
Övers. Ulla Bruncrona. Tranan, 444 sidor (9)
Prisad och omdebatterad roman om det blodiga inbördeskriget i Algeriet 1992 till 2002.
8. Soraya Bay: ”Ymnighetshornet”
Wahlström & Widstrand, 194 sidor (7)
Sex skarpsynta noveller i en debutsamling som skildrar kvinnor, kroppar, klassklyftor och förnedring.
9. Margareta av Navarra: ”Heptameron”
Övers. Carin Franzén. Natur & Kultur, 622 sidor (ny)
72 kusligt aktuella och stilsäkra noveller från 1500-talets mitt, inspirerade av ”Decamerone”.
10. Ian McEwan: ”Vad vi kan veta”
Övers. Khashayar Lykke Naderehvandi. Brombergs, 400 sidor (åter på listan)
I den engelske mästarens nya roman har världen som vi känner den sedan länge gått under.
Tio DN-kritiker väljer
Kritikerlistan innehåller böcker utkomna efter den 7 december. Förra veckans placering inom parentes. Listan röstas fram av DN-kritikerna Åsa Beckman, Jan Eklund, Johanna Käck, Rebecka Kärde, Kristina Lindquist, Maria Schottenius, Greta Schüldt, Jonas Thente, Malin Ullgren och Gabriel Zetterström. Alla recensioner finns att läsa på dn.se/kultur
Få mer kultur med våra nyhetsbrev
• Intro – håll koll på det senaste i musikvärlden.
• På scen – håll koll på teater, dans och ståupp.
• DN Kultur – det bästa från Kulturredaktionen.
Här kan du registrera dig för att få dina favoriter av DN:s olika nyhetsbrev.














