– Här brukade jag jobba, säger Annika Muñoz, 60, på klingande göteborgska.
Hon visar runt i lärcentrum på kvinnoanstalten Sagsjön i Lindome söder om Göteborg, där hon tidigare har undervisat vuxna intagna. En våning ner byggs just nu nya klassrum – avsedda för barn och ungdomar. Det ska bli Annika Muñoz nya arbetsplats.
– Det känns fel att säga att det ska bli roligt, men jag tror faktiskt att vi kan göra skillnad, säger hon.
I juli kan 15–17-åringar som begått grova brott dömas till fängelse. Från augusti kan det gälla även 13-14-åringar, om regeringens proposition går igenom.
Skolgången kommer vara tonåringarnas primära sysselsättning inne på anstalterna, och Kriminalvården har därför anställt 15 nya fängelselärare runt om i landet.
Intresset för lärartjänsterna har varit stort – över 600 personer har sökt. En av dem som fick ett glädjande svar på sin ansökan är Hisingen-bon Filip Mattsson, 28.
Tillsammans med Annika Muñoz ingår han nu i ett team på fyra barn- och ungdomslärare på Sagsjön. I sommar är de redo att ta emot tio flickor.
Filip Mattsson har varit grundskolelärare i flera år, fast på ”vanliga skolor”. När han får frågan om vad den största skillnaden kommer att bli lyfter han varken att den nya arbetsplatsen är omringad av taggtråd, eller att eleverna kommer ha begått grova brott.
– Det nya är väl att man kommer få mycket mer tid till varje elev – det kommer vara fem i varje klass. Just den här friheten att kunna möta de på ett mer personligt plan, säger han.
Både Annika Muñoz och Filip Mattsson beskriver relationsbyggandet och att skapa en trygg och positiv skolmiljö som en av de viktigaste – och svåraste – uppgifterna.
– De sitter ju här inne av en anledning. Då är det väldigt viktigt för dem att komma in i en miljö där de känner sig trygga. Där de har vuxna som tror på dem och som vill deras bästa, säger Filip Mattsson.
Hur ser man till att vara en trygg vuxen i de här barnens liv?
– Genom bekräftelse, empati och till och med kärlek. Men också att man står för ramar. Att vi har positiva förväntningar och att vi också ställer krav. Det blir en balansgång, säger Annika Muñoz.
Kriminalvården har ställt sig kritisk till regeringens förslag om att sänka straffbarhetsåldern till 13 år.
Annika Muñoz tror inte att det finns någon som aktivt vill låsa in barn. Men hon hoppas på att det kan ge de unga en paus från de kriminella kontakterna utanför. Filip Mattson har en liknande inställning:
– Vi kan inte påverka vad regeringen vill få igenom men vi kan påverka vad vi gör här, säger han.
Fakta.Så blir utbildningen
Eleverna kommer att ha tre lektionspass varje dag. Varje pass är en och en halv timme långt.
Det kvarstår oklarheter i hur kursplanen ska läggas upp, och det är fortfarande under beredning. En svårighet är att det kan gå både 13-åringar och 17-åringar i samma klass.
Det är säkert att idrottslektioner, trä- och syslöjd samt musikundervisning kommer att genomföras. Utvecklingssamtal ska också fungera precis som vanligt. Simning och orientering, däremot, blir svårt att genomföra som i den vanliga skolan.
Är ni oroliga för hur det kommer att gå, personligen?
– Nej, jag väljer att inte känna mig orolig. Jag måste förutsätta att det här kommer att gå bra. Sen kan man alltid vara orolig för hur det genomförs och om allt hinns med. Det är väl det som man hoppas på – att förutsättningarna finns. Förmågan tror jag att vi har från skolsidan, säger Annika Muñoz.
– Det kommer vara en inlärningskurva, för det är som sagt helt nytt. Men jag tror att vi har förberett oss tillräckligt bra, och lärarna här vet ju hur vi ska hantera barn. Vad som än händer så får man alltid ha i bakhuvudet att det är ungar vi har att göra med, säger Filip Mattsson.
Under lektionerna kommer en kriminalvårdare alltid närvara. Som en del av säkerhetsarbetet går Filip Mattsson och Annika Muñoz kontinuerligt i konflikthantering, där självförsvar ingår.
De bedömer risken för att behöva använda nödvärn som låg.
– Det är bättre att bara försöka prata i första hand. ”Varför är du sur? Okej, då kan vi arbeta med det och försöka gå den vägen.” Jag tror att det är en fördom att intagna är våldsamma. Det finns ju utåtagerande elever i vanliga skolor också, säger Filip Mattsson.
Det är svårt att sia om någon kommer att hamna på anstalten direkt när de öppnar den 1 juli. Men lärarna försöker vara så redo som möjligt. Annika Muñoz har planerat för hur hon ska inleda sin första lektion:
– Jag kommer säga ”Välkommen, nu gör vi det bästa av det här”. Försöka välkomna dem på ett positivt sätt och skapa lugn, och lite humor. Så att de kan släppa ner axlarna lite, säger hon.
– Sen är vi väl medvetna om att en del behöver lång tid innan de kan lita på oss. Men så är det på utsidan också, säger Filip Mattsson.
Fakta.Barn och ungdomsanstalter
Från och med den 1 juli 2026 ska Kriminalvården kunna ta emot barn och unga under 18 år som döms till fängelse, på särskilda barn- och ungdomsavdelningar.
Redan i sommar räknar Kriminalvården med att ha 54 platser färdiga, fördelade på sex olika anstalter runt om i landet: Högsbo, Kumla, Rosersberg, Sagsjön, Skenäs och Ystad. Under 2027 ska kapaciteten byggas ut till 300 platser.
Kriminalvården förbereder enligt uppdrag för att ta emot barn från 13 år, även om riksdagen ännu inte fattat beslut i frågan om sänkt straffbarhetsålder.
Skolan ska vara grunden i de ungas sysselsättning, och det ska finnas både grund- och gymnasieskola.
Källa: Kriminalvården
Läs mer:
Så blir en dag i de fängslade 13-åringarnas liv
Regeringens beslut: 13-åringar ska kunna sättas i fängelse
