I hundratals utredningar har polisen i Stockholm använt en ifrågasatt metod när misstänkta sexköpare pekats ut.
Polisen har tagit fram en enskild bild på den misstänkte och visat den för kvinnan som sålt sex, ofta när det gått lång tid sedan det misstänkta brottet.
Det finns även flera exempel på att samma kvinna har gjort en rad utpekanden – mot olika män och för olika utredningar – på kort tid.
Polisen försvarar arbetet. De menar dels att det inte handlar om formella fotokonfrontationer där bilder på flera olika personer bör visas, dels att ingen utredning står och faller med ett utpekande.
Men från flera håll kommer hård kritik.
Pär Anders Granhag är professor vid Göteborgs universitet och en av Sveriges mest erfarna experter inom rättspsykologi. Han ser två huvudsakliga problem med polisens sätt att visa en enskild bild, och att kvinnan förhörs för flera olika utredningar vid samma tillfälle:
– Det ena handlar om minnespsykologi. När det gått lång tid och det handlar om många olika misstänkta på samma gång så krävs ganska lite för att ett vittne ska minnas fel, säger Pär Anders Granhag.
Det andra problemet är risken för social påverkan, menar Pär Anders Granhag. Kvinnan kanske är helt säker på de misstänkta som förhörsledaren först visar bild på, för att därefter svara på samma sätt även när hon är tveksam.
– Eftersom hon då är satt under föreställningen att poliserna redan har starka bevis mot männen och är säkra på sin sak.
Pär Anders Granhag granskade, som sakkunnig, Polismyndighetens handledning om vittneskonfrontationer, som togs fram år 2024. Där avråds starkt från att bara visa en bild på den misstänkte för vittnet:
”Att genomföra en enkelkonfrontation baserad på ett (1) fotografi bör inte förekomma”, står det i handledningen.
– Den typen av fotokonfrontationer är mycket suggestiva. De flesta utpekanden som görs i de här utredningarna är säkert korrekta. Men man måste inse faran att personer som är oskyldiga ändå blir utpekade. Det skulle vara väldigt allvarligt, säger Pär Anders Granhag.
Försvarsadvokaten Henrik Olsson Lilja har företrätt flera personer som anklagats för sexköp. Bland annat den TV4-profil, som nyligen ställdes inför rätta i ett uppmärksammat ärende.
Henrik Olsson Lilja har tittat på delar av materialet i DN:s granskning och säger att polisens nuvarande sätt, att visa en enskild bild för vittnet, måste upphöra.
– Det här är förkastligt. Om polisen ska använda sig av fotokonfrontationer så måste det gå rätt till. Det är välkänt ända sedan utredningen i Palmemordet, säger Henrik Olsson Lilja.
Han anser att JO bör granska huruvida polisen följer bestämmelserna i förundersökningskungörelsen och rättegångsbalken. Han syftar bland annat på att protokollet ska ge en trogen bild av vad som förekommit vid förundersökningen av betydelse för målet.
– Om ett vittne hörts vid samma tillfälle angående flera separata händelser så kan det verkligen ha betydelse i dessa masshanteringsmål. Det är problematiskt att det inte framgår av en enskild utredning, säger Henrik Olsson Lilja.
– Jag är helt övertygad om att JO kommer att ha synpunkter på det här. Även inom Polismyndigheten är man säkert angelägen om att arbetet ska gå rätt till. Därför borde man inleda ett arbete för att det här ska förändras.
Polisinspektören Simon Häggström, som lett fler än 400 av de utredningar som DN granskat, har bara velat svara på frågor över mejl.
Han skriver att han som förundersökningsledare inte lägger någon större vikt vid vad en enskild försvarsadvokat säger:
”Våra ärenden nagelfars av åklagare innan beslut fattas om eventuellt åtal. Vi brukar följa upp de ärenden som går till åtal och där ser vi i en majoritet av domar att tingsrätter runt om i Stockholms län och även hovrätten anser att bevisningen håller”, skriver Simon Häggström.
DN har sökt rikspolischefen Petra Lundh för en intervju, men Polismyndigheten har avböjt och hänvisar i stället till Åklagarmyndigheten.
– Det här är inga metoder som vi hittat på själva, utan de är framtagna i samråd med åklagare. Vi följer Åklagarmyndighetens direktiv, och vill att förundersökningarna ska bedrivas på ett rättssäkert sätt, säger Ola Österling, presstalesperson vid polisen i Region Stockholm och tillägger:
– Vi välkomnar om JO anser att utredningsmetoderna behöver granskas. Och om JO riktar kritik mot förfarandet, då kommer vi naturligtvis ta åt oss av den kritiken.
Kammaråklagare Ellen Hansson leder områdesteamet för mängdbrott som haft flest sexköpsfall i Stockholm de senaste åren. Hon menar att åklagarna är väl insatta i polisens arbetsmetod, och vet att en konfrontation utan figuranter typiskt sett har ett lägre bevisvärde.
– Men jag ser det inte som särskilt problematiskt att det används. Det här är inte någon bärande bevisning som avgör om det blir ett åtal eller inte. Vi har också fri bevisföring i svensk processrätt, säger Ellen Hansson.
I den absoluta majoriteten av rättsfallen som DN granskat, och som ledde till åtal i Stockholm under 2024 och 2025, fanns ett tydligt utpekande med i förundersökningen. Men Ellen Hansson säger att det är långt ifrån alltid som vittnet är säker på sin sak.
– Min uppfattning är att det finns många fall där vittnet när hon får se bilden exempelvis säger ”jag vet inte” eller ”jag känner inte igen”. Men inte heller vid dessa tillfällen är det detta som avgör om fallet ska drivas vidare, utan det är bara en del i bevisningen, säger Ellen Hansson.
Läs mer
Hundratals domar för sexköp – men håller utpekandet?
