Det pågår en ständig jakt på männen som köper sex i Stockholm. Polisen beskriver problemet som gigantiskt och fallen strömmar in i hundratal, varje år.
Där finns brottslingar som tas på bar gärning. När polisen går in i hotellrum och lägenheter, eller tar männen när de försöker smita ut genom portar eller trappuppgångar.
Men det som helt dominerat arbetet de senaste åren är att polisen i stället har letat upp de misstänkta sexköparna i efterhand.
Polisen ser själva metoden som en framgångsfaktor.
Men när DN granskar 547 rättsfall väcks frågan: Har jakten på sexköparna lett till att rättssäkerheten sätts på spel?
– Alla poliser vet att man inte ska jobba så här, säger tingsrättsdomaren Fredrik Nydén.
Samtliga rättsfall som DN granskat rör sexköp eller försök till sexköp och har lett till åtal eller dom i Stockholm under 2024 och 2025.
En absolut majoritet av utredningarna inleds på samma sätt:
Polisen träffar en kvinna som säljer sex. De går igenom hennes mobiltelefon och kartlägger vilka män som chattat och stämt träff med henne.
Granskningen i korthet
● I hundratals utredningar har misstänkta sexköpare i Stockholm pekats ut på ett omstritt sätt.
● Kritiker varnar nu för att polisens metod kan leda till felaktiga utpekanden och bristande rättssäkerhet.
● Polisen försvarar arbetet och uppger att metoderna som använts de sista åren bidragit till ett betydligt större antal förundersökningar.
Polisinspektören Simon Häggström är ofta ansiktet utåt för arbetet mot sexhandeln i Stockholm. Han berättar att man utvecklat metoden sedan sommaren år 2022, i samband med straffskärpningen av sexköpsbrottet.
”Den har varit framgångsrik på så sätt att vi kunnat initiera och slutredovisa ett betydligt större antal förundersökningar mot misstänkta gärningsmän jämfört med tidigare”, skriver Simon Häggström i ett mejl.
Chattarna i en mobil kan ge indikationer på flera hundra brott. Ofta har köparna inte bara bestämt träff, utan också meddelat när de anlänt till adressen där brottet ska begås.
Men DN:s granskning visar att polisen ändå kan stöta på problem.
För hur ska man i efterhand bevisa att mannen som chattade med kvinnan också verkligen träffade henne och betalade för sex? Han kanske hävdar att någon annan använt hans telefon? Eller att han självmant backade ur, och därför är helt oskyldig?
I de fallen kan de prostituerade kvinnornas vittnesmål bli viktigt. Men i mötet med dem använder polisen en förhörsmetod som kritiker ser som mycket kontroversiell.
DN har hittat 369 utredningar från de senaste åren där polisen gör på samma sätt när kvinnan frågas ut:
Förhörsledaren visar en bild på mannen de misstänker och ber kvinnan bekräfta om hon känner igenom honom.
Det här sker trots att kvinnan kan ha sålt sex vid hundratals tillfällen, och trots att det ofta gått veckor eller månader sedan det misstänkta sexköpet. Ibland till och med över ett halvår.
Vid en vanlig fotokonfrontation bör ett vittne få se bilder på minst sex liknande personer.
Men i alla dessa utredningar får kvinnorna bara ett enda alternativ.
Fakta.Antalet utpekanden.
￭ DN har granskat sammanlagt 547 rättsfall, och identifierat 369 utredningar där polisen visar en enskild bild för vittnet.
￭DN har exkluderat de ärenden där vittnesförhöret har skett inom 24 timmar, alltså i direkt anslutning till det misstänkta brottet.
￭I 344 av de 369 utredningarna anges – på olika sätt – att kvinnan känner igen eller minns den man som polisen visar bild på.
￭Den enskilt vanligaste formuleringen i förhörsprotokollen är att kvinnan känner igen mannen ”mycket väl”. Den förekommer i fler än 140 ärenden.
￭Andra vanliga formuleringar är att kvinnan känner igen mannen ”väldigt väl”, att hon är ”100 procent säker”, ”känner igen” eller ”minns” mannen.
￭Den absoluta majoriteten av förhören är konceptförhör, där förhörsledaren sammanfattat vad som sagts under samtalet.
Polismyndigheten har en handledning om vittneskonfrontationer, framtagen av den Nationella operativa avdelningen år 2024.
Där tar man upp så kallade ”enkelkonfrontationer”, det vill säga att bara en enda bild på en misstänkt visas och vittnet tillfrågas huruvida hen känner igen personen eller inte.
Den typen av konfrontationer beskrivs som ”mycket suggestiva” och ökar risken för felaktiga utpekanden.
Polisen skriver rakt ut: ”Att genomföra en enkelkonfrontation baserad på ett (1) fotografi bör inte förekomma.”
Men som DN:s granskning visar så är det i själva verket en ständigt återkommande del av polisens sexköpsutredningar i Stockholm.
Det får Fredrik Nydén, rådman vid Södertörns tingsrätt, att rasa.
Det senaste året har han inte bara frikänt flera män som anklagats för sexköp. I sina domar skriver han också att polisen agerar ”extremt problematiskt” och ”förkastligt”.
I ett ärende framför han att utredningen har ”så allvarliga brister att den inte kan ligga till grund för en rättssäker rättegång”.
När polisen bara visar en enskild bild bryter man mot alla råd om hur fotokonfrontationer ska gå till, säger Fredrik Nydén.
– Det finns därför inget utpekande, oavsett hur säker vittnet är på att hon träffat mannen. Bevisvärdet är noll.
Så här får arbetet inte fortsätta, säger Fredrik Nydén. Enligt honom är risken för felaktiga utpekanden helt uppenbar.
– Jag hoppas inte att oskyldiga redan drabbats. Men det går absolut inte att utesluta.
När DN granskar de hundratals förhörsprotokollen framträder ytterligare aspekter som sätter utpekandena i ett annat ljus.
Granskningen visar hur polisen ofta förhör samma kvinna om en rad olika misstänkta sexköpare, på mycket kort tid.
Inom loppet av en och en halv timme, i september 2024, pekade exempelvis en kvinna ut tolv olika män. Samma svar angavs i alla dessa fall: hon kände igen mannen på bilden ”mycket väl”.
Den som läser en enskild sexköpsutredning får inte veta att det går till så här. Utpekandena hamnar i helt separata förundersökningar, som lottas på olika åklagare och domare.
– Det framgår vare sig för åklagare eller för domare att personen pekat ut en rad personer samtidigt. Och det är extremt osannolikt att ett vittne, vem det än är, pekar ut misstänkta på löpande band med hundraprocentig säkerhet, säger Fredrik Nydén.
Fakta.Så bör en fotokonfrontation gå till
● Polismyndigheten avråder sina medarbetare från så kallade enkelkonfrontationer, bland annat på grund av att risken för felaktigt utpekande ökar.
● ”Om polisen inte gripit en person, utan bara har ett fotografi, rekommenderas att polisen istället placerar fotografiet på den misstänkte i en grupp med fotografier på figuranter (s.k. gruppkonfrontation)”, står det i myndighetens handledning.
● Vid en gruppkonfrontation bör vittnet få se 6–12 fotografier. Bilden på den misstänkte blandas då med flera oskyldiga (”figuranter”).
● Det finns två grundläggande strategier för att välja figuranter som liknar den misstänkte: Antingen utifrån de signalementsuppgifter vittnet redan ska ha lämnat, eller utifrån hur den misstänkte ser ut.
● Vittnet ska innan fotokonfrontationen informeras om att gärningspersonen kan, men inte behöver, finnas med i konfrontationsunderlaget. Vittnet får inte känna sig pressad att göra ett utpekande.
● Vid själva fotokonfrontationen ska vittnet få se en bild i taget. Den förhörsledare som genomför konfrontationen bör själv inte känna till hur den misstänkte ser ut.
Källa: ”Handledning för vittneskonfrontation” (Nationella operativa avdelningen, 2024).
Han påpekar att ingen heller har chansen att ifrågasätta utpekandet, eftersom kvinnorna nästan aldrig kommer och vittnar under ed i domstol. Och i regel har de misstänkta sexköparna inte heller en offentlig försvarare.
– På papperet kan utpekandet i polisförhöret se ut som ett starkt bevis, men det är det inte. Och ingen får chans att veta hur säker vittnet egentligen är.
Polisinspektören Simon Häggström är specialiserad på prostitution och människohandel, och har skrivit flera böcker i ämnet. Han har lett fler än 400 av de utredningar som DN har granskat.
För den här artikeln besvarar han bara frågor på mejl. Simon Häggström skriver att polisen redan har identifierat den misstänkte gärningsmannen när fotografiet visas för kvinnan.
”Vi är därför av uppfattningen att vi aldrig genomför några fotokonfrontationer. Förevisandet av fotografiet föreställer den man som är registrerad på telefonnumret och utgör en av flera frågor i ett vittnesförhör.”
DN har frågat vad polisen i stället kallar tillvägagångssättet när fotografiet visas upp, utan att få något tydligt svar.
Simon Häggström uppger att kvinnan alltid instrueras att säga till om hon är det minsta tveksam gällande personen på bilden.
”Det händer med jämna mellanrum att vittnet inte känner igen mannen eller att hon är osäker. Då går vi sällan vidare med ärendet. Att förevisandet av fotografiet har ett lägre bevisvärde är vi fullt medvetna om”, skriver Simon Häggström.
Han har själv lagt ner 176 sexköpsärenden under 2024 och 2025, men preciserar inte hur ofta det varit på grund av osäkerhet från vittnets sida.
”Vi inleder bara förundersökningar i de fall där vi ser att det finns tydlig stödbevisning. Det finns inga ärenden från oss som står och faller med det här utpekandet”, skriver Simon Häggström.
Simon Häggström uppger att han och hans kollegor slutredovisat över 1 000 sexköpsbrott till åklagare de senaste två åren. Han påpekar att deras metod överlag accepteras – såväl av åklagarna, som av tingsrätter och hovrätter.
Det är korrekt att polisens arbete leder till att många sexköpare i Stockholm straffas, visar DN:s granskning.
Absolut vanligast är att männen erkänner. Vid många andra tillfällen bedöms chattar och annan dokumentation som tillräckligt tydliga bevis, och mannens bortförklaring som orimlig.
Men när det kommer till rättsfallen där kvinnans vittnesmål och utpekande bedöms ha en större betydelse så spretar domstolarnas avgöranden.
Hovrätten ändrade nyligen en av domarna där Fredrik Nydén vid Södertörns tingsrätt både friat mannen och kritiserat polisutredningen. Den samlade bevisningen håller, anser överinstansen.
– Varje domare får stå för den bevisvärdering de gör. Men hovrätten utvecklar inte varför det är godtagbart att göra en fotokonfrontation på det här sättet, säger Fredrik Nydén.
Han tror att allt fler domare kommer att börja ifrågasätta polisens arbetssätt, när de förstår hur utpekandena tagits fram:
– Det här skulle aldrig accepteras i förundersökningar som gäller andra typer av brott. Så när jag ser det hända så måste jag reagera.
Läs mer
Sexköpare recenserar sina brott på nätet
