Stockholms stad får nu nya riktlinjer för bastu på offentlig plats. En av de nya reglerna är att de inte längre ska vara reserverade för endast medlemmar.
Vid kommunala badplatser och i centrala Stockholm ska basturna vara bokningsbara för allmänheten 100 procent av tiden, medan de i stadsdelar med lägre besökstryck ska vara det minst 50 procent av tiden.
– Det vi vill undvika är att väldigt centrala allmänna ytor helt ska stängas ute. Det ska finnas en möjlighet för stockholmare att ta del av bastandet, säger trafikborgarrådet Lars Strömgren (MP).
Finns det någon risk att bastandet bara blir för de med bra ekonomi när medlemskapen tas bort?
– Man kan fortfarande ha olika typer av klippkort. Vill någon basta flera gånger i veckan, då kan man ju ha en rabatt för det. Men det är just det här att vi inte vill privatisera våra kajer och stränder.
Fakta.Några av de nya riktlinjerna
Andel tid som är bokningsbar för allmänheten ska vara:
• 100 procent i stadens centrala områden
• 100 procent på och i nära anslutning till samtliga allmänna badplatser
• Minst 50 procent i de delar av staden som ej är centrala
• Minst 30 procent i föreningsdrivna, icke-vinstdrivande bastur på avlägsen plats
Bastuns utformning, omfattning och utbredning ska inte ge intrycket att allmän plats privatiseras.
Eventuella avgränsningar som grindar ska vara låga och särskilda säkerhetslösningar ska vara väl integrerade.
Gestaltningen av en bastu ska passa in i sin omgivning.
Anläggningens färger ska väljas med utgångspunkt från Stockholms karakteristiska kulörer.
Riktlinjerna handlar också om hur bastun ska fungera och hur den ska se ut. Till exempel måste ”anläggningens färger väljas med utgångspunkt från Stockholms karakteristiska kulörer”. Kraven kommer, enligt Strömgren, göra tillståndsprocessen för nya aktörer kortare.
– Nu blir det tydligt vad som gäller och det hoppas vi också ska göra att det blir enklare för de som är intresserade.
Riktlinjerna appliceras för de redan etablerade basturna först när avtalen förnyas. Det brukar göras varje år, eller med några års mellanrum, enligt trafikborgarrådet.
Jonas Naddebo, distriktsordförande för Centerpartiet i Stockholms stad, tror precis som Strömgren att stockholmarna drömmer om fler bastur i staden. Däremot är han starkt kritisk till de nya reglerna. Han tror att de kommer att leda ”bastuboomen kommer av sig”.
– Först har man stoppat alla som har försökt etablera bastur. Sen nu kommer riktlinjer med nya hinder för föreningar och privata aktörer.
Att man förbjuder de centrala bastubaden att ta ut medlemsavgifter är beklagligt, menar Naddebo.
– Genom att detaljreglera på det här sättet omöjliggör man den kreativiteten som har funnits.
Hur ser du på argumentet att bastur på offentlig plats borde vara öppna för just offentligheten?
– Och hur hanterar man då alla båtplatser som inte är tillgängliga för allmänheten även om de finns på allmän plats? Nu säger inte jag att vi ska ta bort båtplatserna. Men det ska bli väldigt spännande, om staden ska behandla alla lika, hur de agerar gentemot båtklubbarna.
Enligt Lars Strömgren har styret haft ett gott samråd med många av bastuaktörerna. Han säger att några av dem varit inkluderade i framtagandet av de nya riktlinjerna.
Har ni mött kritik från någon bastuförening eller företag?
– Vi vill ju värna stockholmarnas intresse i och med att vi vill att det ska vara tillgängligt för alla. Det är klart att det kan finnas affärsmodeller som är mer lukrativa om det inte är så.
I samband med de nya riktlinjerna presenterade även Stockholmsstyret att de planerar att lägga 100 miljoner kronor på nya bryggor, badstegar, doppzoner och bastur de kommande fyra åren. En kommunal bastu byggs just nu vid Hornstull, men hur många fler det blir återstå att se, enligt Strömgren.
Jonas Naddebo (C) är inte i sak mot att bygga fler kommunala bastur, men han säger att det skulle bli dyrt och ta lång tid. I stället hade han velat se att bastur från andra aktörer prioriteras.
– Det är någon slags ideologisk låsning hos vänsterstyret där man inte kan acceptera att även privata aktörer kan bidra till att utveckla stadsmiljön.
