Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
Ebba Busch (KD) vet hur man tvärvänder utan att blinka. Från att under lång tid ha kört på stenhård retorik pratar hon nu i mjuk ton om en ”höger med hjärta”. I Almedalstalet var zenit när hon med darr på stämman berättade om en tonåring som frågat om hon ville utvisa honom. Och – inskärpte KD-ledaren – när en ung kille i Sverige tror att det första hon tänker om honom är att han ska ut, då har man inte lyckats nå hela vägen fram.
Andra skulle nog snarare säga att det är precis vad Tidöpartierna har gjort.
För det finns en gräns för hur många gånger högt uppsatta politiker kan häva ur sig att den tidigare migrationspolitiken varit horribel, utan att många som kommit hit eller har föräldrar som invandrat drar slutsatsen att regeringen anser att de inte borde vara här. På samma sätt finns det en gräns för hur många gånger folkvalda kan skylla allehanda problem på invandrare, och använda ord som ”packet” och ”bidragsmigranter”, utan att allt fler börjar känna sig ovälkomna. Och ja, det finns definitivt en gräns för hur många gånger partiledare kan försöka skrämmas med att andra partier vill ”tvångsblanda” befolkningen och använda barn som ”integrationsverktyg”, utan att människorna som politikerna målar ut som hot fattar vinken.
Hur kommer det sig då att hon återigen går till val tillsammans med Jimmie Åkesson (SD)?
Det gäller särskilt om retoriken kombineras med en politik som innebär att tonåringar och arbetskraftsinvandrare som bott här i flera år utvisas. Och det gäller alldeles särskilt när borgerliga partier bjudit in ett högernationalistiskt till regeringssamarbete, vilket legitimerar både politiken och retoriken.
När Ebba Busch nu lägger en stor del av ansvaret på sig själv och övriga i Tidölaget – och säger att hon medverkat till polariseringen – är det alltså ingen överdrift. Tvärtom.
Men om hon verkligen vill staka ut en ny riktning och laga det som hon själv varit med och skapat: Hur kommer det sig då att hon återigen går till val tillsammans med Jimmie Åkesson (SD), som går i bräschen för utvecklingen och har polariseringen i sitt partis dna?
Det dröjde heller inte ens ett dygn från Buschs reträtt tills SD-ledaren meddelade ett av sina viktigaste vallöften: stoppa ”tvångsblandningen”. Och i sitt tal från Almedalsscenen larmade han om att Socialdemokraterna vill ”bygga hyresrätter i villaområden och sedan flytta dit folk från invandrartäta problemområden”.
Med sådana uttalanden, och återkommande utfall mot islam, är det inte konstigt om ”vi har skapat en känsla hos många att de inte vet om vi tycker att de hör hemma här”.
För att prata med Ebba Busch.
Läs mer:
Susanne Nyström: I går kom desperata utspel på löpande band
Ledarredaktionen: Det finns ingen anledning att se glaset som halvfullt