Uselt betyg för Stockholms bygglovshantering – förening har väntat i nio månader

Artikeln i korthet

• Föreningar i Stockholm får vänta länge på bygglov, ibland över nio månader, vilket leder till förlorade intäkter.

• Långa kötider beror på personalbrist och många ansökningar efter ändrat rotavdrag.

• Staden har anställt fler och lovar förbättring, men kritiken är fortsatt stark.

I juli 2025 ansökte Bostadsrättsföreningen Vingen om lov för att bygga om lokaler som tidigare huserat en förskola till bostäder. Eftersom föreningen några år tidigare gjorde en liknande ombyggnation tänkte de att handläggningen skulle gå snabbt. Så blev det inte.

Nästan nio månader senare väntar föreningen fortfarande på att få en handläggare på Stadsbyggnadskontoret. Ordförande Mary Ann Sörensen är frustrerad.

– Man får inga ordentliga besked när man ringer och frågar vad som händer. De svävar hela tiden på målet, säger hon.

Bygglov ska som regel hanteras inom tio veckor från att en komplett ansökan har lämnats in till kommunen. I det här fallet har det gått mer än 30 veckor utan att en handläggare ens tittat på ärendet.

På grund av förseningen kommer föreningens bygglovskostnad att reduceras, men det är en klen tröst eftersom de samtidigt går miste om intäkter.

– När förskolan inte finns längre får vi inte in någon hyra, och ju längre tiden går innan vi kan bygga om och sälja lägenheterna, desto mer förlorar vi, säger Mary Ann Sörensen.

Under fjolåret sköt väntetiderna på bygglov i höjden i Stockholms stad. Förklaringen till det var ett oväntat stort söktryck som en följd av ökat rotavdrag, i kombination med att personalstyrkan som hanterar ärendena hade minskats under lågkonjunkturen.

Som mest växte kön till över 1 700 ärenden, vilket gjort att många har fått samla damm. Ett annat exempel är bostadsrättsföreningen Kvadraten 35 på Södermalm, som nyligen fick en handläggare till sitt ventilationsärende efter tio månaders väntetid.

– Det har påverkat oss extremt mycket, säger ordföranden Bo-Göran Bäckfors.

Under tiden som föreningen inväntat besked gick deras gamla ventilationsaggregat sönder. Därför tvingas de nu lägga 150 000 kronor på en nödreparation.

– Det känns ju jäkligt onödigt. Vi skulle ha byggt om det där redan i somras, säger han.

Amanda Horwitz är stadsbyggnadsdirektör i Stockholms stad. Hon beklagar att föreningarna har fått vänta så pass länge.

– Det får inte ta så lång tid, säger hon.

Under fjolåret sjösattes en ny organisation som hanterar bygglovsärenden. Mer personal har anställts och pensionerade medarbetare har kallats in för att beta av kön, som nu är nere i drygt 600 ärenden. Amanda Horwitz säger att alla som ansökte under fjolåret nu åtminstone ska ha blivit kontaktade.

– Senast i juni ska alla i kön ha blivit tilldelade en handläggare, säger hon.

Nationellt sticker Stockholms stad ut i negativ bemärkelse när det gäller bygglov. Sveriges Kommuner och Regioner sammanställer årligen hur nöjda sökande har varit med hanteringen. Det sammanställs i ett nöjd-kund-index per kommun. Ifjol fick Stockholms stad 43 på en skala av 100, där allt under 62 räknas som underkänt.

– Vi är verkligen inte nöjda. Jag tror att det kommer ta 1-2 år innan de förbättringar som vi har gjort nu kommer att märkas i mätningarna, säger Amanda Horwitz.

Stadsbyggnadsborgarrådet Jan Valeskog (S) menar att långa handläggningstider varit ett problem under många år, och att det var bakgrunden till den omorganisation som genomfördes. I år skjuter det rödgröna styret också till mer pengar för att stärka handläggningen. Samtidigt finns utrymme för självkritik.

– Vi borde ha listat ut tidigare att regeringen skulle komma med förändringar i rotavdraget. Det kom med väldigt kort varsel, och vi insåg inte att det skulle få en så dramatisk effekt på antalet bygglovsansökningar, säger han.

Jonas Naddebo, Centerpartiets gruppledare i Stockholms stad och vice ordförande i stadsbyggnadsnämnden, är kritisk till att kötiderna har dragit iväg så pass mycket.

– Bygglovskön som vi har i Stockholm är oacceptabelt lång. Det är uppenbart att vänsterstyret saknar både ambition och handlingskraft i den här frågan, säger han.

Naddebo tycker att staden borde göra som andra kommuner och införa AI-lösningar som kan hantera enklare ansökningar och frigöra resurser.

– Det är ju inte så att vi i Stockholm behöver uppfinna hjulet. Det här finns redan i våra grannkommuner. Varför vågar man inte göra det här?, säger han.

Amanda Horwitz flaggar dock för att sådana satsningar är på gång.

I Skarpnäck hoppas föreningen på att få besked så snart som möjligt så att de kan komma igång med bygget.

– Man borde kunna göra hela den här hanteringen så mycket smidigare än vad den är nu, säger Mary Ann Sörensen.