– Att vi är en så framstående rymdnation är inte riktigt sant. Trots att Sverige sägs vara så innovativt, säger Christer Fuglesang, Sveriges första astronaut, i dag professor i rymdfart på KTH i Stockholm och rymdrådgivare på försvarskoncernen Saab.
– Det är baserat på att svenska politiker och beslutsfattare inte förstått hur viktig rymden är för att utveckla mer och mer industri och verksamheter i Sverige, fortsätter han.
Det här har till och med fått till följd att svenska rymdföretag har valt att lämna landet på senare tid, som svenska startup-företag Re Orbit som utvecklar satelliter.
– De upptäckte att det var mycket bättre förutsättningar i Finland. Det spännande är ju småföretagen. Men vi har inte riktigt förutsättningar för småföretag att växa bra i Sverige.
Christer Fuglesang tror att en del av förklaringen är en kvarleva hos svenskar att rymden handlar om ”att skicka någonting till månen”.
– Men det handlar ju inte om det utan om hur man använder rymden som infrastrukturbas för vad vi gör på jorden.
En annan som till stor del har samma bild av svensk rymdinnovation är Magnus Melander, medgrundare till Things, en industrifokuserad innovationshubb i Stockholm, och som nyligen stod som arrangör av Nordic Space & Defence Summit som samlade nordisk och baltisk rymd- och försvarsindustri.
– Sverige var en stormakt inom rymd i många år. Sverige var det enda landet som hade en rymdstation på Europas fastland tills ganska nyligen. Och vi har varit väldigt tidigt ute med att hjälpa EU och skjuta upp satelliter. Så vi var alla väldigt självbelåtna och nöjda. Men det är inte så rymdindustrin ser ut längre, menar han.
– Sanningen är, när man väl börjar gräva i det här, att Sverige är fullkomligt frånkört av det nya som har hänt inom space.
Magnus Melander beskriver hur rymdsektorn har förändrats under de senaste 20–30 åren.
– Det startade med Nasa i USA som insåg att man inte klarade att nå sina mål om man fortsatte jobba som tidigare. Och istället kom man fram till att man måste upphandla tjänster och produkter från tredje part, privata verksamheter. Det är så hela Elon Musks imperium sedan har byggts. Det finns helt plötsligt en marknad som är gigantisk för de nya rymdbolagen.
– Men den marknaden finns inte här. Det är ett generellt problem, att halva Sverige inte köper av unga bolag bara för att vi har upphandlingsregler som gör att vi inte kan det.
Även Christer Fuglesang pekar på USA som föregångare och föredöme för rymdinnovation.
– Det är fortfarande stor risk att göra lite större grejer i rymden, som stora infrastrukturprojekt. Då behövs det att det kommer in, till viss del i alla fall, statliga garantier, statliga order. Och så funkar det väldigt mycket i USA, men det har vi saknat i Europa och i Sverige.
Sverige förlorar även samarbetsmöjligheter i Europa därför att vi ger mindre och mindre pengar relativt sett andra länder till ESA, den europeiska rymdorganisationen.
– Det är där väldigt mycket av teknikutvecklingen för rymden sker. Men nu riskerar vi att inte komma med i de olika rymdprogrammen, och då blir det svårare att komma med när det ska säljas produkter också, förklarar Christer Fuglesang.
