Två långa rader av eldar brinner i Beijers park i norra Malmö och en efter en hoppar män, kvinnor och barn över brasorna. Här firas eldfesten, en hyllning till vårens ankomst som sker tisdagen innan det persiska nyåret Nouruz. Men i år har firandet ställts in på flera håll i landet på grund av en ökad hotbild mot exiliranier.
Även i Malmö var firandet betydligt mindre än tidigare år. Förra året samlades runt 1 500 personer i Beijers park. I år var köerna till eldarna korta och när kommunalrådet Andreas Schönström (S) höll sitt invigningstal var det inför ett par hundra utspridda åhörare.
Det är Malmö stad som står bakom firandet, och de valde att ordna det trots säkerhetsläget och kriget i Iran. Men eftersom politiska symboler och flaggor inte tilläts ordnades samtidigt ett alternativt firande parallellt i en annan av stadens parker.
Malmöbon Akbar Malekpour, som kom från Iran 1988, är en av omkring 200 personer som deltog i det kommunala firandet i Beijers park. Eldfesten är viktig tradition, inte minst i krigstider, menar han och säger att det är tråkigt att firandet splittras i två arrangemang.
– Det är en tradition vi äger tillsammans. Vi firar här, det är en konstig känsla och det är en motsägelse att fira just nu. Jag förstår dem som inte vill fira. Men å andra sidan är det i de mest kritiska tider vi behöver bevara traditionerna som mest, säger Akbar Malekpour och lägger handen mot bröstet.
– Det gör ont här. Men traditionen måste fortsätta.
Han säger att eldfestens budskap är som viktigast nu.
– Man rensar själen, tar bort det onda, säger han och berättar om myterna bakom den flera tusen år gamla traditionen.
– Man lämnar ondskan bakom sig och elden renar själen, med hopp om att året som kommer ska bära med sig lycka, säger Akbar Malekpour.
Flera av deltagarna i Beijers park delar hans inställning. Antonia Azadeh Bikineh säger att ramsan som många sjunger när de hoppar över eldarna symboliserar det hon ser för Iran, att landet nu ska gå en positiv framtid till mötes.
– Man sjunger ”din röda färg är min, min gula färg är din”, säger hon och berättar om betydelsen av att bli av med sjukdom och problem för att istället få energi och styrka.
– Egentligen var jag för trött när jag kom hem från jobbet i eftermiddags, men jag känner att det är extra viktigt att fira nu, säger hon.
Sexårige Milan Bikineh skuttar över eldarna och firar med en glasstrut. Han berättar att han tvekade lite vid första elden, innan han tog fart.
– Jag ville inte att elden skulle komma på mig, säger han och funderar på om glassen klarar ett eldhopp.
Riksteatern, som var medarrangör till Eldfesten i Stockholm och Göteborg, hänvisade till riskerna för publik och medverkande.
Malmö stad har varit i dialog med civilsamhälle och föreningar inför årets Eldfest men är ensam arrangör, säger Andy Roberts, avdelningschef på fastighets- och gatukontoret. Han säger att kommunen inte anser att det fanns någon risk för deltagarna på evenemanget.
– Vi känner att eldfesten handlar om gemenskap, tradition och hopp. När omvärlden känns orolig, och det påverkar människor i vår omvärld och här i Malmö, är det extra viktigt att vi försöker hålla i och hålla ut och skapa det här trygga sammanhanget där människor kan mötas, säger han.
Fler värdar och ordningsvakter än vanligt fanns på plats vid firandet i Malmö och även polisen fanns på plats vid parken. Andy Roberts säger att när staden arrangerade Eurovision förra året skedde även det i ett spänt omvärldsläge. En tät samverkan mellan kommun och civilsamhälle har bidragit till en trygghet, menar han.
– Sedan finns det säkert att det finns enskilda malmöbor som känner en otrygghetskänsla, den känslan kan vi aldrig ta bort. Men vi säger i alla fall att vi bedömer att risken för att det ska hända någonting just i Malmö är låg, säger han.
Läs mer:
Eldfest ställs in efter oro för publikens säkerhet
Fakta.Eldfesten
Eldfesten, Chaharshanbeh Soori, firas alltid tisdagen före det persiska och kurdiska nyåret Nouruz som infaller på vårdagjämningen. Det är en icke-religiös tradition som firats i över 4 000 år av bland annat iranier, kurder och afghaner. Vid firandet, som hyllar solens, ljusets och vårens återkomst, tänds eldar som deltagarna hoppar över.
Källa: Riksteatern, Malmö stad
