Detta är en huvudledare skriven av medarbetare på Dagens Nyheters ledarredaktion. DN:s politiska hållning är oberoende liberal.
År 1991 genomförde Socialdemokraterna och Folkpartiet (i dag Liberalerna) vad som har kommit att kallas ”århundradets skattereform”. Flera skattesatser sänktes, skattebasen breddades och systemet gjordes mer enhetligt.
Sedan dess har politiker av alla färger genomfört hundratals avsteg. De enskilda förändringarna har i regel gjorts med goda avsikter, men tillsammans har de resulterat i ett skattesystem som är svårnavigerat för både människor och företag. Det gör att allt för mycket tid och tankekraft läggs på finurliga sätt att minska skattebördan, i stället för att skapa något värdefullt.
Nu höjs åter röster för en genomgripande översyn av Sveriges skatter. Under våren har både Liberalerna, TCO och Saco tagit ställning för en bred skattereform. Och tidigare i somras utlovade Mikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talesperson, att hans parti vid en eventuell valseger kommer att bjuda in till partiöverskridande skattesamtal (DN Debatt 2/7).
Johan Fall, chef för Svenskt Näringslivs skatteavdelning, kommenterar det ökade trycket på en stor skattereform med att det vore mer önskvärt med många små skattereformer. Men en stegvis process skulle gå miste om en tydlig fördel med en mer övergripande förändring: Enskilda grupper som förlorar på en viss skatteförändring kan vinna på en annan – och samlat kan systemet bli mer rättvist och effektivt.
En första pelare för en skattereform borde vara att jämna ut skatten mellan kapital och arbete. Ekonomen Klas Eklund har träffsäkert pekat på att Sverige sticker ut med låg skatt på egendom, plottrig skatt på kapitalinkomster och hög skatt på arbete. Det är som gjort för att gynna individer med välbärgade föräldrar och skickliga skatteplanerare – inte hårt arbetande människor.
Som en andra pelare borde många av de otaliga undantagen och avdragen ersättas av jämna och breda skattebaser. Det nuvarande lapptäcket av olika skattesatser skapar inte bara regelkrångel och onödig byråkrati – utan även orättvisa villkor mellan företag i olika branscher.
En tredje pelare borde vara att ersätta kommunalskatten med en enhetlig statlig inkomstskatt som är lika för alla, oavsett var man bor. Gärna kombinerat med ett höjt grundavdrag.
För att en ny skattereform ska kunna hålla över tid behöver den förankras brett över de traditionella blockgränserna. Alla partier borde ta chansen att göra Sverige lite rättvisare.
Läs mer:
DN:s ledarredaktion: Ukraina slår mot krigsmaskinen – Ryssland mot bostadshus och barn
DN:s ledarredaktion: Så kan S och M göra Sverige till ett modernt land
DN:s ledarredaktion: Här är riksdagsvalets hemligaste fråga