Ekonomin och valet
Vilken ekonomisk politik vill riksdagspartierna driva? Hur kommer din plånbok att påverkas? Inför valet möter DN partiernas ekonomisk-politiska talespersoner.
Vänsterpartiet har gått ut stenhårt inför det kommande valet och kräver att få plats i regeringen för att släppa fram Magdalena Andersson som statsminister. Det innebär också att V förväntar sig att få inflytande över den ekonomiska politiken.
– Vi vill väldigt gärna ha Magdalena Andersson som statsminister och att vi ska gå vänsterut. Om våra mandat behövs så ska vi ingå i regeringen. Annars antar jag att hon har hittat någon annan och vill gå till höger, säger Ida Gabrielsson, V:s ekonomisk-politiska talesperson.
För Vänsterpartiet blir skattepolitiken en central fråga i den kommande valrörelsen. I sin senaste budgetmotion föreslog V skattehöjningar med i storleksordningen 60–70 miljarder kronor jämfört med regeringens förslag.
– Vi behöver öka skatteintaget om vi ska kunna finansiera den stora försvarsupprustningen som vi alla partier har åtagit oss att göra. Och om man ska bibehålla samma nivå på välfärden så kan man inte bara sänka skatter. Då blir frågan vem som ska betala – för någon kommer att behöva göra det.
Den nuvarande regeringen berättar gärna om att skattetrycket är det lägsta sedan mitten på 1970-talet men Ida Gabrielsson vill inte precisera om eller med hur mycket skattekvoten behöver öka för att uppfylla V:s önskemål.
– Det är svårt att säga en nivå på skatteuttag. Man måste fundera på vad man vill göra och sen måste man finansiera det. Och om man använder pengarna klokare än vad man gör i dag kan man också få en växande ekonomi.
V:s linje är att de allra mest förmögna ska bidra mer till statskassan genom att det införs en miljardärsskatt. Hur den ska utformas och hur mycket den kommer att tillföra statskassan är emellertid oklart.
– Det vore inte seriöst att höfta kring det. Det viktiga är att göra en analys av vad som har hänt de senaste åren när vi fått ökad ojämlikhet och inkomstskillnaderna har ökat.
Ida Gabrielsson pekar bland annat på att kapitalinkomsterna har ökat samtidigt som hon menar att fattigdomen växer och att arbetslösheten har stigit med 100 000 personer under mandatperioden.
– Samtidigt har vi under samma period fått en fördubbling av antalet miljardärer. Då måste man dra slutsatsen att nu är det de som måste bidra mer.
Sverige har varit i lågkonjunktur under i stort sett hela mandatperioden och hushållen har hållit hårt i sina pengar trots att regeringen genomfört återkommande skattesänkningar. Att den privata konsumtionen inte kommit i gång är en viktig förklaring till att den svenska ekonomin har svårt att återhämta sig.
Riskerar inte era skattehöjningar att försvåra återhämtningen ytterligare?
– Nej, det är faktiskt precis tvärtom. De här miljardärerna konsumerar ju inte. Köpkraften är extra svag för de hushåll som har minst i plånboken. Vill man stärka köpkraften är det mycket bättre att rikta in sig på hushåll med låg- och medelinkomst än på miljardärer.
V vill sänka skatten för dem med inkomst under 50 000 kronor i månaden och höja flera bidrag, som barnbidraget och bostadsbidraget. I budgetmotionen från i höstas finns också ett förslag på att utreda en fastighetsskatt på dyra villor. Det handlar om småhus med en prislapp kring 13 miljoner kronor och över.
– Vi kommer inte driva den frågan i eventuella regeringsförhandlingar utan i stället fokusera på miljardärskatten.
Varför det?
– Vi tror inte att det finns ett parlamentariskt stöd för det förslaget. Det verkar finnas ett större stöd för den här miljardärsskatten.
Tror du att människor väljer att flytta sina pengar utomlands om skatterna höjs för stora inkomstgrupper och det blir en miljardärsskatt?
– I ett läge där vi ser att samhället behöver enormt mycket resurser och vi har ett krig i närområdet så är det magstarkt om man begär en frisedel och flyr landet när alla andra ställer upp.
Enligt Ida Gabrielsson har V också förslag på höjd skatt på kapitalinkomster och kan även tänka sig en så kallad exitskatt där de som flyttar kapital utomlands kan få fortsätta att beskattas i Sverige under en period.
– Det är något man får titta på. Det viktiga för oss är att den här gruppen bidrar mer. Nu måste de på toppen bidra.
Varför är staten bättre på att förvalta människors pengar än vad de själva är?
– Det handlar om hela den svenska modellen egentligen, om att vi har transfereringssystem som omfördelar. Det är så vi har byggt starka industrier, en stark välfärd och att löntagarna samtidigt kunnat få bra löner.
Vad ser du för sätt att öka statens inkomster utöver högre skatter?
– Vi måste få ekonomin att växa mer och vi måste omfördela bättre. Och vi måste göra strukturförändringar på en del av marknaderna. Vi kan spara in pengar på att inte ha vinster i välfärden. Det kostar otroligt mycket.
Tre korta till Ida Gabrielsson
Ska den tillfälliga matmomssänkningen permanentas?
– Det kommer vi att behöva utvärdera. Det är dyrt och det finns en risk att sänkningen inte fullt ut kommer kunderna till del. Det får ju inte bli ett permanent Ica-bidrag från staten.
Hade världen varit en bättre plats utan Donald Trump som president?
– Ja, det är en oerhört nyckfull person.
Behöver Sverige fler miljardärer?
– Nej, det finns inget egenvärde i fler miljardärer. Vi behöver fler arbetstillfällen och vi behöver en ekonomi som växer.
Läs fler intervjuer:
Liberalerna: Därför vill vi fortsätta sänka skatterna för höginkomsttagare
SD vill krympa biståndet: ”Lägg ner Sida”
C: Vi accepterar bara en regering som kan besegra arbetslösheten
Mikael Damberg (S) varnar: Det kommer att krävas förändringar
