I december 2024 fick amerikanen Richard Z Wimmel ett brev från sitt försäkringsbolag. Budskapet: hans hus, i en branddrabbad del av Kalifornien, går inte att försäkra längre. Riskerna är för stora.
Och han är inte ensam. I New York Times, som skildrat Richard Z Wimmels öde, rapporterades i december förra året att 1,9 miljoner amerikaner fått sina försäkringar uppsagda. När förra vinterns omfattande bränder slog till i Kalifornien stod tusentals drabbade oförsäkrade.
Nu varnar Finansinspektionen för att Sverige står för liknande risker, om än i betydligt mindre omfattning. Särskilt bostäder i områden med stor risk för översvämning ligger i farozonen.
– Klimatförändringarna kommer med största sannolikhet att påverka priset på boendeförsäkringar, det ser vi tydligt, säger Emilia Högquist, hållbarhetschef på Finansinspektionen.
Det var efter en serie artiklar i DN som myndigheten för ett år sedan gick ut med att den skulle granska hur svenskarnas försäkringsskydd påverkas av klimatförändringarna, genom konfidentiella intervjuer med försäkringsbolagen.
Nu är granskningen klar – och resultatet är tydligt. Klimatkrisen får redan konsekvenser för svenskarnas plånböcker.
Den första effekten blir att premierna stiger i pris, på grund av det allt värre extremvädret. Förra året var sjätte året i rad när försäkringskostnaderna för naturskador landade på över 100 miljarder dollar globalt, enligt återförsäkringsbolaget Swiss Re.
Även i Sverige syns samma trend. I en rapport från oktober förra året konstaterade branschorganisationen Svensk Försäkring att naturskadorna numera ofta kostar över en miljard kronor om året – ungefär en dubblering mot för drygt ett decennium sedan.
– Med en sådan ökning är det klart att man måste höja premierna. Det är också tydligt att det är just översvämningsskador som har ökat mest, säger Staffan Moberg, klimatexpert på Svensk Försäkring.
Det är främst den kraftfullare nederbörden som skapar problem. Det extrema skyfallet i Gävle 2021, stormen Hans 2023 och svåra översvämningar i Jönköpings län 2024 sticker ut som särskilt kostsamma händelser för de svenska försäkringsbolagen. Men även stigande hav längs kusten i södra Sverige samt högre flöden i vattendrag gör att riskerna ökar.
Än så länge har de stigande kostnaderna axlats av försäkringskollektivet som helhet. Men nu ser det ut att förändras, konstaterar Finansinspektionen.
Detta gäller för försäkringar vid naturskador
Naturskador ingår i dagsläget i alla hemförsäkringar så länge det handlar om plötsliga och oförutsedda skador, med vissa undantag:
● För skyfall gäller att det måste regna med minst 1mm på en minut eller 50mm på ett dygn.
● Skador som orsakas av bristfällig dränering ersätts inte.
● Försäkringen täcker också skador som uppstår när vatten flödar in i huset från ett vattendrag, en sjö eller havet – men inte erosionsskador eftersom erosion är en pågående process.
● Skador på tomten, träd, buskar eller växthus ersätts inte.
När det gäller översvämningar är självrisken ofta högre än vid andra skador, inte sällan 10 procent av beloppet och minst 10 000 kronor.
Källa: Svensk Försäkring.
Flera försäkringsbolag uppger för myndigheten att de tittar på att differentiera premierna, inte bara på områdesnivå utan även för enskilda hus. De bostäder som har störst klimatrisker kan alltså räkna med störst kostnadsökning de kommande åren. Enligt Finansinspektionen kan det på sikt leda till att ”konsumenter vars bostäder är belägna i högriskområden får kraftigt höjda försäkringspremier.”
För de som bor i riskområden kan detta leda till en dubbel ekonomisk smäll. Först ökade försäkringskostnader – i värsta fall så höga att ”konsumenter avstår från att teckna försäkring”. Därefter att värdet på bostaden sjunker som en konsekvens av de ökade riskerna.
Trots det, välkomnar Finansinspektionen en sådan utveckling eftersom det kan ”bidra till att konsumenter blir mer medvetna om den naturskaderisk som deras bostäder är exponerade mot”.
– Vi behöver få en ökad medvetenhet bland konsumenterna om riskerna. Det är viktigt att bostadsägare tar reda på hur sårbara deras egna bostäder eller områden är och vilka åtgärder man kan vidta för att minska riskerna, säger Emilia Högquist.
Backventiler kan skydda bostaden
En åtgärd som både Finansinspektionen och Svensk försäkring lyfter är installation av så kallade backventiler. Eftersom regnvatten ofta rinner ner i avloppssystemen i Sverige kan det leda till att avloppsvatten pressas upp i bostäder vid kraftiga skyfall – faktum är att så kallade baktrycksskador står för över hälften av skadekostnaderna vid översvämningar. De skadorna kan ofta förhindras av backventilerna, som hindrar avloppsvatten från att ta sig in i husen.
Enskilda husägare kan dock inte själva hantera alla risker, påpekar Finansinspektionen –det krävs också betydligt bredare och mer genomgripande åtgärder för att anpassa Sverige till det nya klimatet.
Om det inte sker, finns det enligt myndigheten en risk att boende i särskilt sårbara områden på lång sikt får svårt att teckna försäkring över huvud taget. Som exempel nämner Finansinspektionen områden som hotas av stigande hav, där en snabb havsnivåhöjning kan ”begränsa tillgången till boendeförsäkringsskydd mot naturskador”.
Bostäder som inte kan försäkras riskerar att sjunka kraftigt i värde, eftersom ett hus som inte kan försäkras i dagsläget ofta heller inte kan belånas.
– Det vore allvarligt, säger Emilia Högquist.
Där är vi dock inte än, påpekar hon – i dagsläget är försäkringsskyddet för svenskarna bra. Men hon är orolig för att anpassningen till de ökande riskerna går för långsamt.
– Alla bolag lyfter detta. Samhället behöver klimatanpassas för att kunna hantera de risker vi står inför.
Läs mer:
Karta: Så slår kraftigt skyfall i tio städer
Kartläggning av klimatrisker skrotades – sedan kom skyfallet
Experterna: Så skyddar du dig mot skyfallen
