Kort efter den samordnade amerikansk-israeliska attacken mot iranska mål den 28 februari svarade Iran med att i praktiken blockera Hormuzsundet. Därmed skenade marknaderna för fossila bränslen omedelbart och ännu gäller priser som är flera tiotals procent högre än före kriget.
I hopp om att kunna mildra konsekvenserna för svenska hushåll föreslår därför regeringen med stöd av SD att skatten på bensin och diesel ska sänkas med ytterligare 3 kronor, en sänkning som ska vara i fem månader till sista november, förutsatt att Europeiska rådet godkänner det. I ordinarie budget föreslogs tillfälliga sänkningar på 0,4 respektive 1 krona på bränslesorterna.
– Vi har låg inflation, låg statsskuld och en bra energimix, men vi påverkas av prisgenomslaget, säger finansminister Elisabeth Svantesson (M) till en bild som visar hur mycket priset på gödsel, olja såväl som andra fossilbränslen skjutit i höjden sedan Irankrigets start.
Är du orolig för att den här krisen kommer att påverka svenska hushåll ännu mer?
– Jag jobbar varje dag för att se till att svenska folket och hushåll ska gå så skadefria som möjligt från den här krisen. Vi är alla påverkade och kan inte kompensera för allt – men vi ska göra vad vi kan, säger Elisabeth Svantesson.
Ser du några risker med att finansiera detta med lån?
– Det är så man gör i lågkonjunktur i Sverige. Det är därför vi har ett ramverk. I sämre konjunkturlägen kan man stimulera för att få fart på ekonomin, säger finansministern.
Utöver skattesänkningen vill Tidöpartierna satsa ännu en miljard kronor på vårbudgetens elstöd för januari och februari, höja elbilspremien och uppmuntra myndigheter att köpa fossilfria bränslen.
Samtidigt flaggar regeringen för att det kan komma ytterligare stöd framöver – men vill inte säga vilka stöd det skulle komma att handla om.
– Det finns vissa branscher som drabbas mer än andra. Lantbruket är en uppenbar sådan. Vi behöver svenska lantbrukare i Sverige, av beredskapsskäl och för att vi inte vill att livsmedelspriset ska dra iväg nu. Så det är ett exempel på tänkbara stöd, säger Elisabeth Svantesson.
Från oppositionen riktas kritik mot de presenterade förslagen. Mikael Damberg, Socialdemokraternas ekonomiskpolitiske talesperson kallar det ”otydligt” att regeringen presenterar så stora belopp som 17,5 miljarder kronor utan att precisera vad pengarna ska gå till.
– Det ger en lite desperat syn på att regeringen inte riktigt vet vad de håller på med, säger han.
Han säger att S tycker det är rimligt att man försöker undvika ökade transportkostnader och begränsa inflationsimpulsen. Men det bör inte bara handla om bensin och diesel.
– Det måste också handla om kollektivtrafikens förutsättningar till exempel. Så de alla de som inte har en bil och inte har råd att ha en bil också får avlastning.
Mikael Damberg säger att temporära och ofinansierade insatser inte kommer vara långsiktigt hållbara.
– Någonstans ska det här betalas längre fram. Det är lite som att den här regeringen tar en springnota från ganska mycket av det man föreslår temporärt just nu, säger han.
Miljöpartiet är särskilt kritiska mot satsningen på sänkt skatt för fossila drivmedel. I en kommentar till DN kallar språkröret Daniel Helldén det för ”hål i huvudet” och förordar i stället att man skulle satsa på att halvera priserna i kollektivtrafiken:
”Och man borde ge riktade transportstöd till dem som är beroende av bilen och drabbas hårdast, i stället för breda skattesänkningar som mest gynnar höginkomsttagare. Det här är inte krisstödet som svenska folket behöver, utan snarare ett försök att lösa Tidös krisande opinionssiffror med mer bensinpopulism”, skriver Daniel Helldén.















